Dag 2. - Första kärleken

Dag 1 är att berätta om mig själv, men det har jag redan gjort i början av bloggen, så det kan ni läsa här.

Dag 2. Första kärleken.
Ja nu är ju frågan om man ska ta den första kärleken, den när man var barn och kärleken var helt obesvarad eller om det är den första riktiga kärleken som var besvarad och på riktigt. Jag känner att det inte vore helt okej att skriva om min första stora kärlek och första förhållande i och med att jag är vän med den kärlekens nuvarande tjej och jag vet att du läser min blogg Madde. Så taskig är jag faktiskt inte.
Så jag väljer att skriva om den där hemska, obesvarade och fruktansvärt jobbiga kärleken.

Första kärleken var min storebrors kompis Johan. Han hade sån där Nick Carter-frisyr som alla killar hade på början av 90-talet (sen att Nick Carter hade den till typ förra året behöver vi inte gå in djupare på). Jag måste ha varit 4-5 år, och det enda jag minns är att jag brukade måla läpparna med mammas läppstift, pussa på ett papper och skjuta in under dörren till brorsans rum när han och Johan var där. Behöver jag nämna att Johan, 7 år äldre inte var så intresserad?

Den andra kärleken var Viktor, vilken kärlek. Jag var kär i honom från 6-års till slutet av 6an! Förstår ni, 7 år slösade jag på denna karl! Hans mamma och min mamma var bästa kompisar och umgicks jämt och ständigt (många trodde nog att dom var ett par) och vi gjorde väldigt mycket tillsammans. Vi åkte på semester många gånger tillsammans och jag var så lycklig, bästa veckorna på året var ju när jag fick umgås med Viktor. Det finns en hel del bilder på honom som jag har tagit, hade bilder på honom på väggarna i mitt flickrum och det kan säkert hända att jag brukade pussa bilderna godnatt på kvällarna.

(det här inlägget blev ju inte mindre nostalgiskt av att dom spelar Lovefool med Cardigans på radion just nu)

En gång var vi i Åre tillsammans, då var jag en slug liten unge och försökte med alla tänkbara medel för att jag och Viktor skulle få sova i samma säng. Självklart fick jag min vilja igenom och jag minns att på morgonen var Viktor lite sur för att jag hade tryckt upp honom mot väggen under natten (vad gör man inte för att få ligga nära den ens hjärta klappar för)
Tyvärr fick jag aldrig den här kärleken besvarad, Viktor var alltid tillsammans med dom snyggaste tjejerna i klassen och jag fick gott ägna mig åt att dagdrömma om att han en dag skulle inse vilken fantastisk tjej jag var.
När jag gick i 6an klippte jag av mig håret och färgade det mörkt, otroligt snyggt och då sa Viktor till mig att jag var jättefin. (fan, tror jag lever på det än idag)

Vi är vänner på Facebook, han bor idag i Stockholm med sin flickvän sen flera år tillbaka och han är fortfarande en snygg och trevlig kille. Men kärleken, ja den har ju som tur var gått över!